För att inte göra en likadan konsert som alla andra körer som framför Sibelius, hade HBK försökt ta med möjligast mycket av hans repertoar med svensk lyrik. Vissa var små traditionella folkvisor och dikter, som Sibelius tonsatt, medan andra var långa och krävande klassiska körverk. Därtill framförde kören några av hans allra kändaste verk, såsom hymnen ur Finlandia samt Rakastava sviten med Malin Döragrip och Markku Lehikoinen som solister. Malin framförde ännu några sånger som solonummer, bl.a. den välkända Lasse liten, som fick publiken att dra på smilbanden.
Repertoaren återspeglar ett utdrag ur Sibelius över 90 år långa liv och är därför av ytterst olika karaktär. Mycket handlar om fosterland och viktiga händelser i Sibelius liv.
Nedan en presentation av Jean Sibelius och de olika verken som framfördes i de båda konserterna:
Jean Sibelius 1865-1957
Sibelius strävade till att tillfredsställa såväl svensk- som finskspråkiga körers behov av ny musik oberoende av språkpolitiska konflikter. Finskspråkiga texter baserade sig ofta på Kanteletar och Kalevala. Aleksis Kivi inspirerade honom till några av hans bästa körkompositioner medan Eino Leino kände sig förbigången. Bland svenskspråkiga diktare var den största idolen Johan Ludvig Runeberg.
Tidiga körverk var bl.a. När våren sig åter föder, Ack, hör du fröken Gyllenborg, färdiga 1888. De tidiga körverken blev färdiga vid Helsingfors Musikinstitut. De var antingen övningar för Martin Wegelius, som undervisade Sibelius i teori, kontrapunkt och harmonilära, eller alster som skapats för vänner (sägs bl.a. ha varit betalning för vad de vunnit!).
Körverk efter Kullervo: Rakastava-sviten (De älskade), färdig 1894, komponerad till Ylioppilaskunna Laulajats kompositionstävling. Arrangemanget för blandad kör gjordes år 1898. Texten är från Kanteletars kärleksdikter. I tävlingen gick det illa: Sibelius blev tvåa efter den fosterländska sången Hakkapeliterna av Sibelius gamla lärare Emil Genetz. Många kritiserade valet (bl.a. Flodin och Merikanto) och tyckte Genetz´sång var sedvanlig medan Rakastava var det mest säregna och bästa som man hittills upplevt i finländsk körsång. Den tredelade Rakastava är en av höjdpunkterna i den unga Sibelius melodiska uppfinningsrikedom. Den första delen är enligt Tawaststjerna som en stiliserad folkvisa, den andra delens eilaa-figurer är silverglänsande (stämmorna orsakade säkert problem även för YL:s dåtida sångare!), i den sista delen finns madrigalstämningar. I avskedets vemod finns även ett element av erotisk längtan.
Vid sekelskiftet komponerade Sibelius bl.a. Carminalia, Den brustna rösten (Sortunut ääni), Sydämeni laulu, Isänmaalle, Till Thérèse Hahl (Den 25 oktober 1902 1 och 2). De tre melodierna som Carminalia baserar sig på trycktes först i Finland 1582 i samlingen Piae Cantiones, samlade och editerade av Theodoricus Petri Nylandensis. Variationer av dem skrevs troligen ner av Elise Stenbäck ca 1898 i Lovisa, där Sibelius firade sommaren.
Sortunut ääni hörde till de manskörsverk som Sibelius reviderade omkring år 1930, fastän det uruppfördes redan år 1899.
Mitt hjärtas sång (Sydämeni laulu) är ett litet mästerverk till ord av Aleksis Kivi som Sibelius komponerade när hustrun Aino väntade deras tredje dotter år 1898. Sången berättar om barnets död, dottern Kirsti dog genast i början av året 1900. det berättas att Sibelius spelade verket på piano för sitt döda barn.
Isänmaalle (Till fosterlandet) ändrade Sibelius flera gånger, arrangemanget för blandad kör dirigerades av Merikanto på en sångfestival i Helsingfors i juni 1900. Den blev en succé.
Till Thérèse Hahl (senare Den 25 oktober 1902) är en vacker liten hyllning till Sibelius korrepetitör och Sävelistö-körhäftenas redaktör på hennes 60-årsdag. Den första versionen trycktes flera gånger efter 1902 men den senare varken publicerades eller uppfördes under Sibelius livstid utan publicerades av Fazer först 1992.
Under de första åren på Ainola (1905-1913) komponerades Ej med klagan, Kantat, Män från slätten och havet, Nejden andas, Klockmelodin i Berghälls kyrka (Kallion kirkon kellosävel), Three Songs for American Schools (Autumn song, The sun upon the lake is low, A cavalry catch).
Ej med klagan komponerades till Albert Edelfelts (1854-1905) begravning, hans död berörde Sibelius djupt. Han skrev till sin vän Axel Carpelan: ”Jag kan inte beskriva hur mycket jag saknar honom, livet är för kort!”
På begravningen framfördes verket av en blandad kör, Sinfoniakuoro, och manskören Muntra Musikanter.
Kantat skrevs till Heurlinska skolans, en flickskola i Åbo, 50-årsjubileum. Textförfattaren, Sibelius vän Walter von Konow, arbetade som historielärare i skolan.
Män från slätten och havet skrevs på begäran av Svenska folkskolans vänner. Verket är mycket krävande, vid uruppförandet måste det framföras med hjälp av en stråkorkester, kören bestod av 1300 sångare!
I samma opus hamnade arrangemanget för blandad kör av Klockmelodin i Berghälls kyrka. Verket uppfördes vid invigningen av kyrkan och tidningarna skrev felaktigt att det var komponerat av Heikki Klemetti vilket upprörde Sibelius, som genast gjorde nya arrangemang, ett för piano och ett annat för blandad kör a cappella.
Nejden andas är en del av Islossningen i Ule älv (Op. 30) och förmodas ha skrivits för pedagogiskt ändamål. Den publicerades eller uppfördes inte under Sibelius livstid.
Sångerna i Three Songs for American Schools är mera okända. En amerikansk kompositör, Horatio Parker, skickade ett brev innehållande tre dikter till Sibelius och bad honom komponera musik till dem för sin blivande skolbok. Parker hade också kontaktat andra, bl.a. Max Reger, för ändamålet.
Under första världskriget och år 1918 skrev Sibelius bl.a. Drömmarna och Fridolins dårskap.
För Drömmarna valde Sibelius själv en dikt av Jonatan Reuter (1859-1947), verket publicerades i Svenska folkskolans vänners körsamling ’Musikbibliotek’. Fridolins dårskap skildrar de komiska sidorna av det våldsamma året 1917. I en fiollåda fick Sibelius en ”fårfiol” (rökt fårbog) av arkitekten Torkel Nordman (också kvartettsångare) i Björneborg och som tack tonsatte han en rolig fyrstämmig sång.
Bland körverk 1920-1930 fanns bl.a. Skolsång och Den höga himlen. Skolsång torde inte ha uppförts eller publicerats under Sibelius livstid, den skrevs som en patriotisk sång för skolbruk som en av flera skolsånger.
Den höga himlen och den vida jorden skrevs till den finlandssvenska koralboken 1927 och är finns fortfarande i psalmboken (psalm 308).
Initiativet till att arrangera hymnen från Finlandia (Op. 26) för blandad kör kom från Roger Lindberg på Fazer år 1948. Sibelius valde en dikt skriven av poeten V A Koskenniemi (1906-1962). Han komponerade två versioner, den i F-dur publicerades av Fazer år 1949 medan den i Ass-dur publicerades först långt senare.
Källor:
-Jean Sibelius Works
-www.sibelius.fi/svenska
Tove Mickos-Snickars och Catarina Ekström